Manu Chao
Manu Chao lyfte taket på baltiska hallen igår och jag var där. Så sjukt roligt vi hade och sjukt svettigt. Alla var som galna i tre timmar eller jag får nog säga att det började långt innan hemma hos Paola. Jag kom dit vid halv sju tiden eftersom att jag jobbade länge, (så ni som hade jobbat åtta timmar och klagade på det, jag hade jobbat i tio :), ) men när jag väl kom dit så var där redan ca 20 personer som lät som 200 och alla var galna.
Sen plockade Stålan fram sin perfekta svenska dialekt och beställde som han sa: fyra till fem bilar.
Och även om det samtalet slutade i att taximannen klickade honom så kom det fyra till fem bilar och hämtade oss och resan dit blev precis lika galen som allt annat igår.
Helt plötsligt så var de bara där mitt framför oss, ett av värdens skönaste band och uttrycket "inte ett öga tort" var väl till att överdriva men "inte en tröja torr" är nog så som man lättast beskriver kvällen om man inte får använda ordet glädje, för det är precis vad Manu Chao är, glädje.
MANU CHAO
JOHANNA
Kommentarer
Trackback